Två tal avgör om du får studiemedel för en sommarkurs, och antalet högskolepoäng är inte det viktigaste av dem. Kursen måste pågå i minst tre sammanhängande veckor, och takten måste nå upp till minst halvfart. Klarar kursen båda kraven kvalar den. Faller den på det första har poängen ingen betydelse alls.
Regeln står i två meningar
CSN formulerar villkoret för sommarstudier kort. Du måste studera ”på minst 50 procent i minst tre sammanhängande veckor” under perioden juni till augusti, skriver myndigheten på sin sida om sommarstudier i Sverige. Läser du en utbildning som är uppdelad på flera perioder måste en av perioderna omfatta minst tre sammanhängande veckor.
Kravet är inte en intern regel som CSN kan mjuka upp i det enskilda fallet. Det står i lagen. Studiestödslagen 3 kap. 5 § säger att studiemedel får lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier på minst halvtid, och fortsätter: ”Studierna måste dock pågå under en sammanhängande tid om minst tre veckor.” Samma paragraf slår fast att studiemedel bara lämnas för sådan studietid som omfattas av kursplanen. En egen läsperiod du lägger till i efterhand räknas alltså inte.
Utöver de två talen ställer CSN fyra villkor som är lätta att missa: kursen ska ge rätt till studiemedel, skolan måste ha rapporterat in den till CSN som en sommarkurs, du måste vara registrerad på kursen, och du måste uppfylla de allmänna kraven för studiemedel. Myndigheten är också uttrycklig på en punkt som fäller många planer: självstudier under sommaren ger inte rätt till studiemedel. Läser du in en kurs på egen hand, utan att studietiden är förlagd till sommaren, finns inga pengar att söka.
Vår översikt över hur du väljer rätt sommarkurs svarar kort att CSN går att få ”ofta, men inte alltid”. Resten av den här texten är den fullständiga räkningen bakom det svaret.
Så räknar CSN fram din studietakt
Studietakten är ingen uppgift du fyller i själv. CSN räknar fram den genom att dela antalet poäng med antalet veckor du läser under perioden. Hur många poäng som krävs per vecka skiljer sig mellan utbildningsformerna, och det är här de flesta felräkningar uppstår, eftersom poängen heter olika saker och väger olika mycket:
- Universitet och högskola: 1,5 högskolepoäng per vecka är heltid. 1,125 hp per vecka ger 75 procent, och 0,75 hp per vecka ger 50 procent.
- Yrkeshögskola: 5 poäng per vecka är heltid, 3,75 poäng ger 75 procent och 2,5 poäng ger 50 procent. En termin på 20 veckor motsvarar 100 poäng.
- Komvux: 20 poäng per vecka är heltid, 15 till 19 poäng ger 75 procent och 10 till 14 poäng ger 50 procent.
Siffrorna kommer från CSN:s sida om studietakt vid heltid eller deltid. En yrkeshögskolepoäng och en högskolepoäng är alltså inte samma sak och kan inte jämföras rakt av: 10 poäng på yrkeshögskolan är två veckors heltid, medan 10 högskolepoäng är nästan sju.
CSN betalar dessutom bara för hela kalenderveckor. Om du inte läser hela den första och sista veckan kan du ändå få en vecka till, förutsatt att dagarna i första och sista veckan tillsammans blir minst sju.
Folkhögskolans kurser räknas inte i poäng alls
Här finns en skiljelinje som sällan skrivs ut, och den gäller merparten av kurserna i vår katalog. Folkhögskolan har inget poängsystem. Det är skolan som bedömer din studietakt och meddelar CSN om du läser på 100, 75 eller 50 procent.
Konsekvensen är att ingen poängräkning i världen avgör om en folkhögskolekurs är CSN-berättigad. Det gör skolans egen rapportering. Samma sak gäller gymnasiestudier och konst- och kulturutbildningar, där CSN heller inte har reglerat vad som räknas som heltid.
Det gör två frågor till skolan mer värda än allt annat researcharbete du kan göra på egen hand. Vilken studietakt rapporterar ni in till CSN för den här kursen? Och hur många sammanhängande veckor pågår den? Får du svaret ”50 procent” och ”fyra veckor” är kursen igenom. Får du svaret ”en vecka” spelar takten ingen roll. Kursavgifter och kurslängder varierar kraftigt mellan skolorna, så uppgifterna måste hämtas per kurs. En genomgång av hur utbildningsformen fungerar i övrigt finns i vår guide till folkhögskolekurser på sommaren.
Räkna på din egen kurs
För en högskolekurs går det att räkna själv, och du kan använda studietakträknaren på vår startsida till det. Den tar antal högskolepoäng och en studietakt och svarar med hur många veckor kursen tar. Den bygger på normen att 1,5 hp motsvarar en veckas heltidsstudier, alltså exakt samma norm som CSN räknar med. Därför blir räknarens svar också det antal veckor CSN betalar för.
Att de två stämmer överens går att kontrollera mot CSN:s egna exempel. Myndigheten anger att 15 hp under 12 veckor ger heltid i 10 veckor, att 7,5 hp under 12 veckor ger halvtid i 10 veckor, och att 7,5 hp under 7 veckor ger heltid i 5 veckor. Matar du in samma tal i räknaren får du 10, 10 och 5 veckor. Tre av tre.
Det intressanta händer när kursen är liten. En kurs på 7,5 hp klarar kravet med marginal: fem veckor på helfart, tio på halvfart. En kurs på 3 hp gör det inte automatiskt. Ligger de tre poängen i en komprimerad tvåveckorsintensiv är kursen ute, hur många timmar om dagen du än läser, eftersom två veckor är mindre än tre. Sträcker samma tre poäng ut sig över fyra veckor blir takten 0,75 hp i veckan, precis 50 procent, och då kvalar kursen.
Ur CSN:s egna tal följer en nedre gräns som myndigheten inte skriver ut. För att fylla tre veckor på halvfart behövs 2,25 högskolepoäng, alltså tre gånger 0,75. På helfart krävs 4,5 hp för att komma upp i tre veckor. Under de nivåerna finns ingen kombination av poäng och studietakt som når upp till lagens tre veckor.
Åt andra hållet finns en tolerans. Om en kurs pågår några veckor längre än poängen motiverar anpassar CSN beräkningen. Myndigheten uttrycker det som att den räknar om studietakten ”om antalet veckor bara är tre fler”, och betalar då heltid under det kortare antalet veckor. En termin på 23 veckor med 30 hp ger alltså heltid i 20 veckor, inte deltid i 23.
Sommarveckorna kostar dig något i höst
Tar du studiemedel över sommaren betalar du för det på två sätt som inte syns i beslutet.
Det första är att veckorna är förbrukade. CSN räknar sommarveckorna som använda mot ditt totala antal veckor med studiemedel, precis som en vanlig termin.
Det andra är fribeloppet, och där blir effekten större än många väntar sig. Fribeloppet är gränsen för hur mycket du får tjäna utan att bidrag och lån minskar, och det gäller per kalenderhalvår: 1 januari till 30 juni, och 1 juli till 31 december. Ju fler veckor med studiemedel du har under ett halvår, desto lägre blir gränsen. Eftersom juli och augusti ligger i samma halvår som hela höstterminen läggs sommarveckorna ovanpå höstens, medan en kurs i juni i stället belastar vårhalvåret.
Räknat på CSN:s tabell blir det konkret. En hösttermin på 18 veckors heltid ger ett fribelopp på 126 149 kronor för andra halvåret. Lägger du en femveckors sommarkurs på heltid i juli eller augusti blir det 23 veckor under samma halvår, och gränsen sjunker till 97 466 kronor. Utrymmet att jobba krymper med 28 683 kronor, för fem veckors studiemedel.
Beloppen går att härleda ur lagtexten och stämmer på kronan. Studiestödslagen 3 kap. 17 § anger fribeloppet som 193,71 procent av prisbasbeloppet vid 20 veckors heltidsstudier, och att andelen ändras med 9,69 procentenheter för varje vecka studietiden är kortare eller längre. Med prisbasbeloppet för 2026 på 59 200 kronor ger 18 veckor 213,09 procent, alltså 126 149 kronor, och 23 veckor 164,64 procent, alltså 97 466 kronor. Fribeloppen gäller från 1 januari 2026 och kontrollerades hos CSN och i lagtexten den 29 juli 2026.
Det finns en väg runt det, och den kommer från CSN själv: du kan ansöka om studiemedel för färre veckor eller för en lägre studietakt än du faktiskt läser. Fribeloppet blir högre, du sparar veckor till framtiden och får mindre studielån att betala tillbaka. Läs villkoren på myndighetens sida om inkomst och fribelopp.
Frågan du ska ställa först
Det vanligaste felslutet är att börja i poängen. En kurs på 15 hp låter mer studiemedelsberättigad än en på 3 hp, men båda faller om de pressas in i två veckor, och båda går igenom om de får minst tre. Kalenderveckorna avgör, poängen bestämmer bara vilken takt de tre veckorna räknas som.
Så innan du planerar sommarens ekonomi: ta reda på kursens exakta start- och slutdatum, räkna sammanhängande veckor inom juni till augusti, och kontrollera med skolan att den har rapporterat kursen till CSN som en sommarkurs. Är det en folkhögskolekurs är skolans inrapporterade studietakt hela svaret. För högskolekurser ligger anmälningsfönstret tidigt på året, långt före kursstart, så räkningen behöver göras i god tid före den sommar den gäller. Var i ansökningscykeln vi befinner oss just nu framgår av vår översikt över sommarkurser.
Senast faktagranskad: 29 juli 2026